Det är liksom inte lika kul att vara som alla andra.
Lillasyster (19år) ska köpa plåster och kan välja mellan 3 sorter:
1. STORT ekonomipack (såna där som man har kvar till pensionen) 20kr
2. Lite finare, bättre och typ 35st för 25 kr
3. Disneyplåster 20st för 26kr
"Måste spara pengar blablabla" går genom huvvet...
Men herregud hur ofta gör man EGENTLIGEN illa sig? (säger hon som cuttar sig i fingrarna varannan dag på jobbet) då kan man väl lika gärna bli lite glad av ett fint plåster..
Så nu sitter jag är med ett sketfint, rött (och dyrt) Dumboplåster på fingret!
Jag skulle även försöka måla om i lägenheten som sagt..
hmm, ibland är jag lite för ivrig..
Jag har målat över typ allt 3 gånger och en av stolarna har fått sig en extra färgklick (jag skulle ju bara proooova färgen och då behöver man ju inte plasta in allt!)
Hmm, jag vet fortfarande inte om det blir snyggt överhuvudtaget men ändå fortsätter jag ju måla.. Jag får väl förklara att jag var inne i något slags "konstnärligt rus" (Går man på det??) om folk frågar..
Ps. bilden föreställer inte när en zombi stolt bränner upp en skog, det är bara en mars-blek elsa med konstigt bakgrundljus.. Ds.
/E