Två systrar Två världar

Något som jag uppskattar mer än (nästan) något annat är spontana grejer. De blir ALLTID bäst. Man har inte förväntningar och allt blir en stor överaskning.
Exempel:
Det är julafton, firandet med familjen har precis avslutats och jag och mamma har suttit och väntat på tunnelbanan i Mörby i 20 minuter. Vi hoppar tillslut på tunnelbanan och plötsligt ser jag mamma stirra på något och så ser jag vad det är, Ester! Hon kommer och sätter sig hos oss och berättar att hon ska träffa Jompa och Johan och gå till Café Opera. Min första reaktion blev "men det är ju JULAFTON??!" men sen erkände jag för mig själv att det lät väldigt mycket roligare att gå och dansa med kompisarna än att gå hem och sova. Så det gjorde jag. Och det var sjukt kul, såklart.

Och därför älskar jag Stockholm. Det är tillräckligt stort för att man ska kunna vara anonym men det är tillräckligt litet för att man ska träffa folk man känner mitt i röran.
/E

Klockan är 02:05, det är julafton och jag är vaken. Nyss hemkommen från jobbet.
Det har hänt mycket den senaste tiden och jag har inte riktigt tagit mig tid till att skriva här men nu har jag "jullov", hela 3 dagar så ska försöka återge vad som missats i livet.

Men nu måste jag gå och lägga mig, imorrn (idag) är det et fullspäckat schema som alltid på julaftonar:
Tomtegrötsfrukost sambo-Hoppsan såklart!
Sillhämtning hos mamma
Ut till Vallentuna för julpromenad med syster
Julaftons-uppiffning och Kalle
Och tillslut hem till casa de bror Micke & Elin för julfirande med familjen

Slänger in en bild från årets julbak också!
God Jul!
/E

Är helt underbar, första gången jag såg honom kunde jag inte låta bli att klappa honom, han hoppade upp med sina små tassar upp mot mitt ben och han var sååååå söt! Det är en liten Fransk bulldog med Bamse färg. Titta en sån här:

Det finns 5 (senare 6) killar som följt mig och Anna ett bra tag i livet.
De heter Ola, Jepson, Leari, Martin, Sylvester och Jens. Och som ni nog förstått är detta inte våra storebrorsor utan ett av sveriges bästa band.

The Ark.


Och det var med en stor klump i halsen jag läste smset från syster i morse att The Ark ska lägga ner.
Det är sorg! På riktigt.
För varje gång man ser dem live är det REN LYCKA. Och man håller med om varje ord Ola sjunger. För The Ark gör inte bara fantastiskt bra musik utan de sjunger också om viktiga saker.

Live är de, jag vet inte ens vad jag ska skriva. Fantastiska..
Som tur är har vi hunnit med att se dem några gånger.
Gröna Lund x2, Peace and Love x2, Cirkus.
På tisdag släpps biljetterna till deras sista turné och jag SKA ha biljetter till MINST en konsert.

Sen blir ju bandet inte sämre av att de alltid har de konstigaste, finaste, fulaste och bästa scenkläderna. Jag och Anna bara ÄLSKAR Jepsons Polkagriskostym och ville ha varenda en av deras blom-jackor(fösta bilden).

Så ja, det är med sorg i hela mitt hjärta vi kommer stå där hand i hand, jag och syster på konserten i vår och sjunga med till våra musikhjältar. 
 
Kära The Ark vi saknar er redan!
/E (men A håller med)

And I´ve been waiting for this so long. Waiting to sing this song, for you.

Den 14:e december är det inlämning av uppsatsen inför slutseminarium, så det gäller att göra klart så mkt som möjligt så vi får bra och konstruktiv kritik. Jobbigt är det, stressigt! Men det är skönt att man är tre, tänk så mkt mindre stress!! För då och då kommer det upp nya dokument där någon av oss tre har gjort något nytt (utan att det alltid är jag, underbart!)