Mamma mia

Ibland märks det tydligare än vanligt att jag är släkt med min mamma.
Ett sånt tillfälle är när vi blir exalterade över något.

Exempel:
Jag går runt i köket och tänker att "oj vad gott det skulle vara med kaffe" så går jag i måååånga minuter, som säkert blev någon timme tillslut utan att jag orkade släpa mig ut i personalmatsalen.
Plötsligt hör jag den fina, välbekanta meningen "kaffe i luckan!" (luckan= en bänk i köket)

I ren lycka och exaltering ställer jag mig och skuttar runt mitt i köket. (som nog blev mer till en liten dans..)


Förra veckan var mamma + man och åt lunch hos mig på jobbet. Detta var jag beredd på. Jag var däremot inte beredd på att mamma skulle gå runt huset, titta på mig i fönstret (där jag står och jobbar) och vinka.

När jag får syn på henne och vinkar tillbaka börjar hon hoppa upp och ner framför fönstret av exaltering. 

 
/E

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback