Om vingarna.
Jag, Syster E har ALLTID velat tatuera mig. Och jag har alltid vetat att någon dag kommer jag göra en. Men jag har alltid vart noga med att när jag gör en ska den betyda något. Inte bara vara snygg. Då kommer jag bara ångra mig.
Den 26 Juni 2008 var det dags.
Jag, då 18 år var själv i Thailand i två månader och jobbade på ett barnhem. Just då, i början av resan när jag inte kände någon kände jag mig mer ensam än varken förr eller senare. Då tänkte jag på alla där hemma som brydde sig och någonstans fanns med mig.
Kanchanaburi, Job´s Tattoo. Där hittade jag den. En bild i en pärm på en ryggtavla (en tatuering över hela ryggen) som var så perfekt. Jag tog bort halva och "snodde" bara vingarna. Med mammas ord i mitt huvvud sov jag ändå på saken och gjorde den dagen efter jag hittat den.
Den är lite ojämn och kanske inte det bästa en tatuerare kan sätta i nacken på en, men jag älskar den och den tillhör mig. Betydelsen är faktiskt så fin som att den symboliserar just dem jag tänkte på när jag var ensammast i världen, de som bryr sig om mig. Och att de finns med mig, vart jag än är och vart de än är.
Just det, alla "tatuerings motståndare" där fick ni! Det finns faktikst folk som gör tataueringar av en fin anledning! Ha!
Några veckor senare, när jag började känna mig hemma i min Thailändska by och fått alldeles grymma vänner fick jag den finaste komplimangen man kan få för en tatuering. "It suits you" 
/E