Det blir aldrig som man tänkt sig, Gbg -11

När vi vaknade 05:40 i fredags var vi som två småtjejer på julafton och började genast sjunga "calleth you cometh I, and that´s just how it is!!" och dansa snyggare än någon annan. Sen drog vi oss mot centarlen, köpte varsin "barnkaffe", moccalatte med massa vispgrädde, satt fint kan jag meddela.

På tåget tyckte konduktörskan att vi var roliga, varför vet vi inte riktigt. Möjligtvis för att båda såg ut som vi gått upp ur sängen en halv sekund tidigare eller för att vi hade en riktig svennefamiljs-picnic-frukost uppdukat framför oss.

Sen sov vi. Och klagade över ohärlig lukt från toan. Och sov lite till.
Jag vaknar av att syster försöker prassla tyst med en godispåse. 09:45, godistajm. Lät rimligt tycker jag, så jag dök också ner i prasselpåsen.

11:57. Tåget stannar i Göteborg och vid det här laget har Syster satt på sin Ipod på högsta volym, och ut högtalarna hörs en välbekand mansröst. OLAOLAOLA! Jag sjöng med för full hals och en medresenär funderade nog på att ringa psyket.

12:00 Jag får ett sms av den nyblivne göteborgaren Albert som undrar om vi vet att det är "struligt med konserten?"
ÅH KUL. INSTÄLLT. SJUKDOM. ÅHH VAD GÖR VI NU?

Fortsättning följer...
/E

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback