Två systrar Två världar

Livet i Oslo är alldeles galet hittils.

Eller nej juste så var det inte. Livet i Oslo är ganska långtråkigt hittils skulle det stå.

Men jag antar att man måste ha såna här perioder i livet också, för att jag om en månad ska kunna säga "varför klagade jag när jag inte hade något att göra?" Jag misstänker att det ligger i människans natur att alltid kunna klaga lite över Något.

 

Men jag försöker underhålla mig för att inte dö av nervositet medans jag väntar på att arbetsplatserna ska ringa. Igår storstädade jag och blev lite hes på kuppen. Ni förstår när man har bra musik (denna gång The Ark, suprise suprise) på hög volym måste man också sjunga HÖGT. Har man dessutom dammsugaren igång (som dessutom är en billig variant som tjuter) måste man sjunga SUPERHÖGT.

 

 

Men var inte oroliga, jag har inte blivit en hemmafru som bara städar hela dagarna. Jag har även upptäckt att dem där med träningsmaskiner inte är så farligt som det låter. Det visade sig vara ganska roligt till och med, och inte bara att stirra på andra männsikors ansiktsuttryck, det är bara en bonus som kommer med på köpet när man tränar på gym. Jag önskar nästan varje gång att jag hade med mig en kamera, ALLA är på något vis roliga.

De som TROR att de är jättestarka, de som stirrar sig på sig själva i spegeln lite för mycket, de som lägger på 50kg vikt innan de lämnar maskinen så att alla ska tro att de är superstarka, de som inte har satt sin fot på ett gym sedan 80-talet och fortfarande har samma träningskläder som då..

Och så jag, som inte förstår mig på någon av maskinerna och sitter och stirrar på instruktionerna lite för länge innan jag gör några övningar med den lättaste vikten, går mycket nöjt därifrån, dricker massa vatten och funderar lite för länge på vilken maskin jag ska ta som nästa.

Ja, ni hör ju. En helt ny värld har öppnat sig!

 

 

Som tur är finns den gamla världen kvar!

 

/Syster E