The Ark
Kvällen som stundar...
Jag är en rätt ung vuxen
Igårkväll fick jag dock tänka på något heeelt annat.
Uppdraget var underhålla Lasses (mammas man) barnbarn medans de vuxna var på filmpremiär.
Oj, vad man kände sig ringrostig när man helt plötsligt skulle heta "Leila" och vara en "elak och lite dum storasyster". Det var ett tag sen man lekte (eller ja, jag och syster brukar ju leka ibland men då skuttar vi mest runt och sjunger carola..)
Som tur var var Sonja, 5år där och såg till att jag skötte mitt jobb som "Leila". Det var mest för mig och Miriam, 3år att hänga på Sonjas beskrivningar hur leken skulle gå till.
Men det svåraste var nog ändå att förstå när vi lekte och när vi inte lekte. Helt plötsligt börjar Sonja berätta om ett halsband som hennes mamma inte kan laga mat utan. Jaha, tänke jag det var ju konstigt.
Sen förstod jag att det var ju mamman i LEKEN som blev blind om hon tog av halsbandet!
När klockan var 8 var det dags att försöka lugna ner tjejerna och läsa lite för dem ville Miriam verkligen inte läsa! Hon ville se på film och fortsätta leka! 5 pippiläsnings-minuter senare sov hon..
När det var dags att gå hemåt berättade Sonja att hon tyckte jag såg ut som "en rätt ung vuxen" och ja, det är jag nog. En rätt ung vuxen. Låter rätt bra att vara.
Imorrn ska jag och syster åka till Grönan och leka!
/E
Jag vet, eller...
Om man bara visste
Iaf, idag när jag provjobbat klart letade jag reda på syster som satt och var duktig och pluggade. Vi disskuterade vad vi ska bli när vi blir stora, allt man vill göra i livet och hur lika vi är.
Sen ringde jag mamma som visade sig vara 5 minuter därifrån, så vi tog en lunch och disskuterade ännu mer vad jag ska bli när jag blir stor och hur man ska kunna bestämma sig utan att veta nånting.
Inga direkta svar kan vi väl sammanfatta det med, förutom att "det kommer bli bra".
Jaja, men VAAAD ska jag göra då?
Åhh, vad svårt det är!
När jag blir rik ska jag anställa någon för att bestämma saker åt mig!
Hoppsan behöver minsann inte bestämma nånting han, han bara vet!
/en smått bekymrad och förvirrad syster E
det här med att söka jobb
Alltså, jisses vad svårt det skulle vara att hitta ett jobb som man skulle KUNNA jobba på, överleva att jobba med eller kanske till och med tycka vara lite kul att jobba med.
Och jag tycker faktikst inte ens att jag är kräsen. Men när (blivande) chefen MÅSTE svara sin polare på facebook UNDER antsällningsintervjun eller (blivande) chefen MÅSTE svara på ett sms innan han kan svara på vad jag ska göra under provjobbningen så går liksom min gräns lite.
Sen vore det ju kul också om man kunde prata normalt med sina kollegor och att HA några kollegor..
Hmm, ja ni ser jag kanske inte har den största turen i universum men man ska inte ge sig och jag vill faktiskt inte nöja min med något dåligt.
Imorrn är det intervju nummer 4 som står på schemat.
Och efter den hoppas vi på en:
Okej, kanske liiiite överdrivet men ni fattar!
/E
5 arbetsdagar kvar...
Familjenfamiljen
Det hade gått rykten om Pizzastenen i hela stockholm. Syster C´s Pizzasten. Som man kunde baka fantastiska pizzor på. Så därför bjöd jag, anna och ulla in oss för en pizza-kväll nu i fredags. Vi kan väl säga att pizza-kvällen urartade.
Det blir lätt så i vår familj. Det går RYKTEN. Detta RYKTE om hemgjord pizza gick nog snabbare än något annat rykte och helt plötsligt var vi 13 personer.
I sista sekund fick vi ge med oss om att pizza till 13 personer inte var den bästa idén. Så det blev pastasallad-kväll istället. Väldans trevligt det med! 
Kvällens största händelse (som möjligtvis hamnar i Guiness rekordbok) var när Albin för första gången åt upp en HEL glasspinne. Laban-pinnar för att vara exakt.
Jag och Anna försökte som vanligt ta snygg-bilder på oss själva. Detta är inte det lättaste närman både har sol i ögonen och chips i tänderna ska jag säga! 
puss/ Syster E
Ledig
Vilken osis att jag försov mig tänker ni.
Men näh, för jag har sagt upp mig!
Så nu är jag fattig men glad och söker jobb på dagarna.
Imorrn bär det av till Solna för en jobbintervju på en förskola. Kock är jobbet!
Visst, att vara "mellan två jobb" är inte det roligaste jag gjort i mitt liv men det är roligare att kunna göra vad man vill på dagarna (sålänge det inte kostar något) än att slita på jobbet för ingenting.
3 Intervjuer är inbokade, så vi får väl se vart jag hamnar! Kul är det iaf!
<--- Mat-tjej till (salu?) /E
Helgen som var...
Akta er för situps
Men när jag vaknade imorse så hade jag så ont i magen så jag knappt har kunnat andas på hela dagen!
Guuu, min mage har aldrig haft sån träningsvärk sen jag var på träningsläger 2006. Hm, jag vet inte men detta kan betyda att jag kanske BORDE träna liiiite OFTARE?
Det enda som brukar hjälpa mot träningsvärk är ju att träna ännu mera så det var planen. Men så kom jag på att jag kan ju träna VARJE dag resten av livet??
Nä, så då bjöd jag över Maja på filmkväll idag istället. Så magen får annat att tänka på (hoppas Maja är sugen på godis..)
Ja, det var ju ett tag sen man var så här hurtig!
Aja, nu ska jag möta upp Maja och handla (baaaara mat! ehh..)
/E
Hösten 2010
I paketet..
Och juste, i paketet fanns en bakkok på franska (mamma har översatt), min mamma vet vad jag vill ha minsann! Tur att det var från henne, jag tror inte att någon okänd fästman hade kommit på att skicka en bakbok! 
Snart kanske jag ska baka en sån här! (fransk macron)
Förresten så har jag fått väldigt många bakböcker av min mor och jag börjar förstå att hon kanske har en baktanke med detta.. Vi får väl se om jag får en kakbeställning när hon kommer hem!
/E
när syster E trodde att hon var förlovad
Idag när jag kom hem från friskis låg det ett brev på dörrmattan. Ni vet ett sånt där postkvitto som man får byta ut mot ett paket. TJOHEJ tänkte jag och kollade om det stod vem det var ifrån.
från/from: FIANCE
va? vänta nu, betyder inte det fästman??
Ingen ring på fingret..
Vem kunde jag ha lurat så att han TROR att han är förlovad med mig?
Och dessutom på engelska??
Hade jag råkat le mot någon asiat i thailand eller vietnam så att den trodde att det betydde något?
Många tankar gick genom huvudet innan jag insåg..
från/from: FRANCE
PJUUUUUH! Det var en lättnades suck när jag insåga att paketet var från baguett-landet ,där min mamma just nu befinner sig! Man vill ju inte göra någon stackars kille sjukt besviken och behöva förklara att man inte vill vara förlovad!
/E
Tillbaka på svenska marker
'
Två cm hår, sovmorgon och söder
Annars brukar det vara jag som är den som säger "neej, jag ska jobba/jag måste upp tidigt och jobba/måste gå för jag ska jobba imorgon" men nu, den här sommaren är jag tydligen den enda som INTE jobbar. Jag har ju semester!
Men hallå, om alla jobbar och de som inte jobbar är bortresta vad gör man då?
Jo:
man sitter på mammas balkong
man bakar
man fixar i lägenheten
man klipper håret
man läser bakböcker och allt och inget tidningar (anna jag fick min första tidning igår! tack!)
man har sovmorgon
man går runt på söder, bara för att söder är fint
man går runt i affärer och kollar in rean (och köper fina kläder ibland..)
helt enkelt, man gör inte så mycket och det är väldigt skönt för man BEHÖVER inte göra något!
Ja, jag har ju alltså klippt mig! Och när jag skulle förklara hur jag ville ha det var det VARMT och jag hade gått runt ett tag och var genom svettig så..
"klipp så mycket du kan, så länge det inte lockar sig så att det står UPPÅT.. Men klipp MASSA!"
Så då gjorde hon det, och ja jag kanske inte har några hollywoodlockar längre men jag gillare! 
Korthårig syster E, nöjd katt och världens finaste kakburk!
Imorgon kommer syster hem! Äntligen!
Men hon ska ju också jobba..
Men det som är bra med att ha sin bästa vän i familjen är att man liksom kan sitta hemma hos henne (utan att verka sjukt läskig och lite stalker-aktig) när hon kommer från jobbet.. och sen kan ringa henne varannan sekund och fråga om hon slutat.. Man kan helt enkelt vara LITE FÖR PÅ, man behöver inte bry sig om "regler" att man ska vara lite trevlig och skicka ett försiktigt sms..
haha, så syster om du trodde att du skulle få lugn och ro när du kom hem! MOAHAA!!
Woh, ja det jag ville ha segt med den här lite läskiga sista texten var iaf att det ska bli bäst att hon kommer hem och jag har saknat henne!
(ibland när jag ser att någon ska ta en "nu ska jag vara snygg bild" på sig så tycker jag att det är kul att förstöra.. jag tycker jag lyckades ganska bra där på andra bilden..)
/E
Syster E på IKEA, del 2
Vid kassorna börjar jag fundera, kommer jag verkligen lyckas släpa hem det här enda från skärholmen till medborgarplatsen? jadå! Utan pirran? nej, inte en chans..
Jag vandrade fram och tillbaka, fram och tillbaka tills jag fick syn på dem! IKEAPIRRA 99:-! tjohej! räddning!
Så jag pirran, alla miljoners med småprytlar och 5 kuddar tog en IKEA korv och sen åkte vi hemåt! Åh, så bra det gick! Woh!
Hm, efter att jag lagt ut kuddarna (inte med på bilden) och satt mina nya växter i fönstret ville jag ju börja sätta upp tavlor! Men då ringde min kära mor och berättade att man SKA sätta upp hyllor och sånt först och sen, allra, allra sist DÅ får man sätta upp tavlor! ÅHH TRÅÅKIGT!
hmm, aja.. Hon har nog rätt iaf.. Jag brukar ju vara lite vääl impulsiv med sånt där och bara banka upp grejor här och där.. Nu ska jag låta allt SMÄÄÄLTA in och FUNDEEEERA hur jag vill ha det! Skoj!
/E
Rädda Willy !!
Syster E på IKEA, del 1
Och för första gången i mitt liv skulle jag utmana denna storboss själv. Min vanliga IKEA-vapendragare (mamma alltså) ligger nämligen på en strand i Frankrike och tänker på allt annat än ihopplattade möbler.
När man kliver in på IKEA händer något i kroppen på en.
Typ:
-Det enda man ser är stora SIFFROR. JÄTTEBILLIGA PRISER.
-Tankar som "gud, vad billigt jag tar 3 stycken bara för att det är billigt!" dyker väligt ofta upp i huvudet.
-Helt plötsligt behöver man det mesta, även om man inte hade en aning om det innan.
Detta är inte det lättaste ska jag meddela. I början var jag lite rädd att jag skulle plocka på mig ALLT så jag plockade på mig INGET. I en 20 minuter var min STOORA GULA säck helt tom.
Planen sen blev att köpa det som stod på min lista.
Planen sen (när jag tröttnade på den föregående) blev att plocka på mig saker tills jag inte kunde bära det längre, eftersom jag skulle kunna bära hem det på tunnelbanan osv.
Detta fungerade ganska bra tills jag började tröttna liiite i armarna (stackars trasiga axel, förlåt!) och insåg att jag inte ens kommit fram till lampor och ramar (där jag har lättast att plocka ner saker i säcken). ÅHHH!
Och helt plötsligt har ALLA en kärra, vagn och pirra till sina säckar. Alla utom jag, som ALDRIG förstått vart man hittar dem. Mamma berättade senare på telefon att nu visste HON minsann vart man hittade dem!
Men iaf, går jag där och släpar mina säckar och helt plötsligt står den där. PIRRAN!
Tjohej!
Nu var ju bara problemet att jag kunde plocka ner ännu mer grejer utan att känna att det blev tyngre.. Attans..
Hm, fortsättning på IKEA äventyret och före & efter bilder på rummets "förvandling" kan komma imorrn! Mohah!
Nu är det nämligen te, melon och sex & the city som gäller!
/Syster E